Killar ska raka sig under armarna

Jag tycker att man ska bestämma helt själv. Vill man raka sig under armarna så får man det eller om man inte vill det så behöver man inte det, oavsett kön.

Jag tycker att det är samhället som har gjort nån grej att det är äckligt med hår i armhålorna speciellt på tjejer.
     För det första ska man få bestämma själv och känna vad man själv vill och tycker.
     För det andra ska man inte dömas om man gör si eller så utan bara för att en tjej väljer att inte raka sig under armarna ska inte hon klassas som ohygienisk osv. Samma sak om en kille rakar sig så ska han inte klassas som "omanlig".
     För det tredje är det ingen lag hur någon ska vara t. ex att killar INTE ska vara rakade annars är det "bögigt". Eller att tjejer MÅSTE vara rakade under armarna annars är det äckligt och man anses inte kvinnlig.

Du själv väljer om du vill raka dig under armarna eller inte. Stå för vad du tycker! Tycker du att det är bekvämare (det du nu väljer) låt det då vara så. Lyssna inte på dina kompisar/ samhället om sånt för det är DIN kropp och ingen annans! Du blir inte en sämre person även om du rakar dig eller inte.

Det är vad jag tycker.

Skrivregler

Styckeindelning: Styckeindelning är bra att använda när du gör ett hopp i tiden (framåt eller bakåt). Det ör också bra att använda när det börjar handla om något nytt eller om något händer på en ny plats. Så att läsaren ska få enklare att läsa.

Indrag: Indrag använder man ofta i tryckta texter och skönlitterära böcker. Det är när man markerar stycket genom att börja lite längre in på nästa rad. Ungefär tre blanksteg på datorn.

Blankrad: Används oftas i texten som skrivs på datorn men inte trycks. Man använder returtangenten för att skapa mellanrum till nästa stycke.

Skiljetecken: Det använder du för att dela in texten så att läsaren förstår bättre. Skiljetecken bestämmer när en mening slutar eller börjar och om det är en paus i texten. Med hjälp av skiljetecken kan man också markera när det ska vara en fråga eller ett utrop.

Punkt: Det använder du när du ska avsluta en vanlig mening. Ofta ett påstående t. ex "Idag fyller jag år.". Man kan anväda sig av tre punkter i slutet av en mening. Det gör att meningen avslutas inte på ett bestämt sätt utan det får läsaren lista ut själv.

Frågetecken: Efter en fråga sätter man ut frågetecken. I en dialog ska det vara liten bokstav efter frågetecknet om meningen fortsätter.

Utropstecken: Man använder utropstecken efter utrop och uppmaningar. T. ex om man vill säga till nån skarpt eller om man vill ropa ut något. Man använder utropstecken efter hälsningsrop t.ex "Hej!".

Kommatecken: Man använder kommatecken för att göra texten lättare att läsa. Det kan visa i meningen vart läsaren ska göra en kort paus.

Kolon: Oftast följs kolon av en liten bokstav. Man använder kolon på flera olika sätt. Oftast före repliker, tankar eller citat, före uppräkningar och förklaringar, vid vissa förkortningar och sifferuttryck och före ändelser som kommer efter förkortningar eller siffror.

Semikolon:  Semikolon används som avgränsare mellan två meningar som innehållsmässigt hör ihop.

Citattecken: Man använder citattecken när man skriver något som någon har sagt, man citerar det. Man kan också använda det till när man vill markera något ironiskt.

Tankstreck: Tankstreck, även kallat talstreck, använder man när man vill markera repliker i en skriven text.

Stor bokstav: Stor bokstav kallas även för versaler. Man änvänder stor bokstav i namn, början av en mening och i titlar t. ex en bok.

Liten bokstav: Små bokstäver kallas för gemener. Liten bokstav används när man skriver, i veckodagar, månader, årstider, högtider, djurraser, växter osv.

Anföring: Anföring betyder citat eller återgivet yttrande.
Indirekt anföring: Använder du när du visar att nån pratar i texten, man skriver inte ut dialogen utan man berättar för läsaren vad någon har sagt.
Direkt anföring: När man använder direkt anföring så skrivs repliken precis som den har sagts.


http://www.bubblews.com/assets/images/news/736155615_1376189483.jpg