Jag tycker att man ska bestämma helt själv. Vill man raka sig under armarna så får man det eller om man inte vill det så behöver man inte det, oavsett kön.
Jag tycker att det är samhället som har gjort nån grej att det är äckligt med hår i armhålorna speciellt på tjejer.
För det första ska man få bestämma själv och känna vad man själv vill och tycker.
För det andra ska man inte dömas om man gör si eller så utan bara för att en tjej väljer att inte raka sig under armarna ska inte hon klassas som ohygienisk osv. Samma sak om en kille rakar sig så ska han inte klassas som "omanlig".
För det tredje är det ingen lag hur någon ska vara t. ex att killar INTE ska vara rakade annars är det "bögigt". Eller att tjejer MÅSTE vara rakade under armarna annars är det äckligt och man anses inte kvinnlig.
Du själv väljer om du vill raka dig under armarna eller inte. Stå för vad du tycker! Tycker du att det är bekvämare (det du nu väljer) låt det då vara så. Lyssna inte på dina kompisar/ samhället om sånt för det är DIN kropp och ingen annans! Du blir inte en sämre person även om du rakar dig eller inte.
Det är vad jag tycker.
onsdag 9 april 2014
fredag 7 mars 2014
Skrivregler
Styckeindelning: Styckeindelning är bra att använda när du gör ett hopp i tiden (framåt eller bakåt). Det ör också bra att använda när det börjar handla om något nytt eller om något händer på en ny plats. Så att läsaren ska få enklare att läsa.
Indrag: Indrag använder man ofta i tryckta texter och skönlitterära böcker. Det är när man markerar stycket genom att börja lite längre in på nästa rad. Ungefär tre blanksteg på datorn.
Blankrad: Används oftas i texten som skrivs på datorn men inte trycks. Man använder returtangenten för att skapa mellanrum till nästa stycke.
Skiljetecken: Det använder du för att dela in texten så att läsaren förstår bättre. Skiljetecken bestämmer när en mening slutar eller börjar och om det är en paus i texten. Med hjälp av skiljetecken kan man också markera när det ska vara en fråga eller ett utrop.
Punkt: Det använder du när du ska avsluta en vanlig mening. Ofta ett påstående t. ex "Idag fyller jag år.". Man kan anväda sig av tre punkter i slutet av en mening. Det gör att meningen avslutas inte på ett bestämt sätt utan det får läsaren lista ut själv.
Frågetecken: Efter en fråga sätter man ut frågetecken. I en dialog ska det vara liten bokstav efter frågetecknet om meningen fortsätter.
Utropstecken: Man använder utropstecken efter utrop och uppmaningar. T. ex om man vill säga till nån skarpt eller om man vill ropa ut något. Man använder utropstecken efter hälsningsrop t.ex "Hej!".
Kommatecken: Man använder kommatecken för att göra texten lättare att läsa. Det kan visa i meningen vart läsaren ska göra en kort paus.
Kolon: Oftast följs kolon av en liten bokstav. Man använder kolon på flera olika sätt. Oftast före repliker, tankar eller citat, före uppräkningar och förklaringar, vid vissa förkortningar och sifferuttryck och före ändelser som kommer efter förkortningar eller siffror.
Semikolon: Semikolon används som avgränsare mellan två meningar som innehållsmässigt hör ihop.
Citattecken: Man använder citattecken när man skriver något som någon har sagt, man citerar det. Man kan också använda det till när man vill markera något ironiskt.
Tankstreck: Tankstreck, även kallat talstreck, använder man när man vill markera repliker i en skriven text.
Stor bokstav: Stor bokstav kallas även för versaler. Man änvänder stor bokstav i namn, början av en mening och i titlar t. ex en bok.
Liten bokstav: Små bokstäver kallas för gemener. Liten bokstav används när man skriver, i veckodagar, månader, årstider, högtider, djurraser, växter osv.
Anföring: Anföring betyder citat eller återgivet yttrande.
Indirekt anföring: Använder du när du visar att nån pratar i texten, man skriver inte ut dialogen utan man berättar för läsaren vad någon har sagt.
Direkt anföring: När man använder direkt anföring så skrivs repliken precis som den har sagts.
http://www.bubblews.com/assets/images/news/736155615_1376189483.jpg
Indrag: Indrag använder man ofta i tryckta texter och skönlitterära böcker. Det är när man markerar stycket genom att börja lite längre in på nästa rad. Ungefär tre blanksteg på datorn.
Blankrad: Används oftas i texten som skrivs på datorn men inte trycks. Man använder returtangenten för att skapa mellanrum till nästa stycke.
Skiljetecken: Det använder du för att dela in texten så att läsaren förstår bättre. Skiljetecken bestämmer när en mening slutar eller börjar och om det är en paus i texten. Med hjälp av skiljetecken kan man också markera när det ska vara en fråga eller ett utrop.
Punkt: Det använder du när du ska avsluta en vanlig mening. Ofta ett påstående t. ex "Idag fyller jag år.". Man kan anväda sig av tre punkter i slutet av en mening. Det gör att meningen avslutas inte på ett bestämt sätt utan det får läsaren lista ut själv.
Frågetecken: Efter en fråga sätter man ut frågetecken. I en dialog ska det vara liten bokstav efter frågetecknet om meningen fortsätter.
Utropstecken: Man använder utropstecken efter utrop och uppmaningar. T. ex om man vill säga till nån skarpt eller om man vill ropa ut något. Man använder utropstecken efter hälsningsrop t.ex "Hej!".
Kommatecken: Man använder kommatecken för att göra texten lättare att läsa. Det kan visa i meningen vart läsaren ska göra en kort paus.
Kolon: Oftast följs kolon av en liten bokstav. Man använder kolon på flera olika sätt. Oftast före repliker, tankar eller citat, före uppräkningar och förklaringar, vid vissa förkortningar och sifferuttryck och före ändelser som kommer efter förkortningar eller siffror.
Semikolon: Semikolon används som avgränsare mellan två meningar som innehållsmässigt hör ihop.
Citattecken: Man använder citattecken när man skriver något som någon har sagt, man citerar det. Man kan också använda det till när man vill markera något ironiskt.
Tankstreck: Tankstreck, även kallat talstreck, använder man när man vill markera repliker i en skriven text.
Stor bokstav: Stor bokstav kallas även för versaler. Man änvänder stor bokstav i namn, början av en mening och i titlar t. ex en bok.
Liten bokstav: Små bokstäver kallas för gemener. Liten bokstav används när man skriver, i veckodagar, månader, årstider, högtider, djurraser, växter osv.
Anföring: Anföring betyder citat eller återgivet yttrande.
Indirekt anföring: Använder du när du visar att nån pratar i texten, man skriver inte ut dialogen utan man berättar för läsaren vad någon har sagt.
Direkt anföring: När man använder direkt anföring så skrivs repliken precis som den har sagts.
http://www.bubblews.com/assets/images/news/736155615_1376189483.jpg
söndag 8 december 2013
S A G O R
Legender
Legender är berättelser om historiska och religiösa händelser, heliga personer och platser. En legend handlar om religiösa personer som levde när kristendomen var en ny religion.
Hjältesagor och sägner
Hjältesagor och sägner hade ofta med verkligheten att göra, var gärna lite mystiska och hade övernaturliga inslag.
Myter
Ibland ville man ha sagor som förklarade sånt man inte förstod.
Fabler
Är påhittade berättelser som används för att lära ut kloka råd. I fabler är det djur som pratar.
Folkasagor
Folkasagor berättade man innan man började skriva ner dom. Folksagor berättar man när man vill underhålla.
Folksägner
Folksägner är oftast en enkel och kort berättelse. Till skillnad från folksagor så är folksägner verkliga händelser.
Källhanvisning: emmassvenska.blogspot.se
Guldäpple med silverbladen
Den här sagan handlade om en prinsessa som blev svårt sjuk och det enda som skulle göra henne frisk var ettt guldäpple med silverblad. Kungen sa då att den man som hittar ett sånt äpple får gifta sig med hans dotter. Tre bondsyskon hittade ett träd där det växte guldäpplen på och då gick den äldsta först med ett guldäpple i sin korg och börja vandra till prinsessan. Han mötte ett troll och hon fråga vad som va i korgen och då sa han att det var svinborst och tagel. Han fick gå vidare och när han kom hem till slottet fråga vakterna vad det var i och det var svinborst och tagel. Mellersta pojken gjorde samma sak. Sen kom den yngste pojken och han sa att det var ett guldäpple i korgen och bara för att han var så ärlig fick han gå vidare. På vägen hjälpte han en fisk som hade hamnat uppe på land, en duva som blev jagad av en hök, och slöt fred mellan två myrstackar ocg två korpar. När han kom fram till slottet trodde inte kungen på att han var tillräckligt duktig så han utsatte pojken för fyra prövningar och han klara dom allihop med hjälp av djuren som han hade hjälp på vägen. Efter det gifte sig prinssesan och pojken och levde lyckliga i alla sina dagar!
Typisk med den här sagan är att en oskyldig liten fattig pojke får gifta sig med en prinsessa och att han utsätts för olika prövningar. Det är också typiskt med onaturliga saker t. ex att han kan prata med djur och hittar ett guldäpple med silverblad.
Legender är berättelser om historiska och religiösa händelser, heliga personer och platser. En legend handlar om religiösa personer som levde när kristendomen var en ny religion.
Hjältesagor och sägner
Hjältesagor och sägner hade ofta med verkligheten att göra, var gärna lite mystiska och hade övernaturliga inslag.
Myter
Ibland ville man ha sagor som förklarade sånt man inte förstod.
Fabler
Är påhittade berättelser som används för att lära ut kloka råd. I fabler är det djur som pratar.
Folkasagor
Folkasagor berättade man innan man började skriva ner dom. Folksagor berättar man när man vill underhålla.
Folksägner
Folksägner är oftast en enkel och kort berättelse. Till skillnad från folksagor så är folksägner verkliga händelser.
Källhanvisning: emmassvenska.blogspot.se
Guldäpple med silverbladen
Den här sagan handlade om en prinsessa som blev svårt sjuk och det enda som skulle göra henne frisk var ettt guldäpple med silverblad. Kungen sa då att den man som hittar ett sånt äpple får gifta sig med hans dotter. Tre bondsyskon hittade ett träd där det växte guldäpplen på och då gick den äldsta först med ett guldäpple i sin korg och börja vandra till prinsessan. Han mötte ett troll och hon fråga vad som va i korgen och då sa han att det var svinborst och tagel. Han fick gå vidare och när han kom hem till slottet fråga vakterna vad det var i och det var svinborst och tagel. Mellersta pojken gjorde samma sak. Sen kom den yngste pojken och han sa att det var ett guldäpple i korgen och bara för att han var så ärlig fick han gå vidare. På vägen hjälpte han en fisk som hade hamnat uppe på land, en duva som blev jagad av en hök, och slöt fred mellan två myrstackar ocg två korpar. När han kom fram till slottet trodde inte kungen på att han var tillräckligt duktig så han utsatte pojken för fyra prövningar och han klara dom allihop med hjälp av djuren som han hade hjälp på vägen. Efter det gifte sig prinssesan och pojken och levde lyckliga i alla sina dagar!
Typisk med den här sagan är att en oskyldig liten fattig pojke får gifta sig med en prinsessa och att han utsätts för olika prövningar. Det är också typiskt med onaturliga saker t. ex att han kan prata med djur och hittar ett guldäpple med silverblad.
fredag 18 oktober 2013
Fem goda råd
Här är fem goda råd till dig som söker på internet!
1. Tänk på att vissa sidor inte alltid bara vill informera utan både sälja också.
2. Jämför alltid med flera källor så att du är säker på att din information är sann.
3. Tänk på om sajten är till för att berätta fakta eller uttrycka åsikter.
Hur ser sajten ut? Proffsigare kan betyda att den är mer trovärdig, men det är inte alltid sant.
Ställ dig själv frågor. T. ex: Vilken målgrupp vänder sig texten till. Vem har skrivit texten osv. Var källkritisk.
Källhänvisning:
http://www.ne.se/temapaket/k%C3%A4llkritik/ovning/surfa-ratt-pa-internethavet
2. Jämför alltid med flera källor så att du är säker på att din information är sann.
3. Tänk på om sajten är till för att berätta fakta eller uttrycka åsikter.
Hur ser sajten ut? Proffsigare kan betyda att den är mer trovärdig, men det är inte alltid sant.
Ställ dig själv frågor. T. ex: Vilken målgrupp vänder sig texten till. Vem har skrivit texten osv. Var källkritisk.
 |
| http://metrobloggen.se/jordanemone/files/2012/12/dator-298x300.jpg |
torsdag 26 september 2013
Kinestetisk
Om du är kinestetisk precis som jag så lär du dig bäst genom att pilla och hålla på med saker samtidigt som du pluggar eller har lektion. Du vill gärna prova dig fram själv. Du gillar även att göra rollspel/ skådespela för att lära dig bäst. Det kan ta lite längre tid för oss som är kinestetiska för att lära oss eftersom vi gillar att prova oss fram och exprementera på vårt egna sätt. En bra grej är att när vi har lärt oss det själva så kommer vi ihåg det väldigt väl. Det bästa är att jobba praktiskt genom att försöka själv och inte ha för långa studier/ lektioner.
När jag gör mina läxor i fortsättningen så ska jag börja att gå runt mera och göra olika övningar, lyssna på musik och kanske hitta på en liten teater när jag pluggar med mina kompisar.
Källförteckning:
http://studietips.se/?page_id=72
http://studiekoll.se/kinestetisk_taktil.html
http://www.quicknet.se/home/q-112004/kinet.html
När jag gör mina läxor i fortsättningen så ska jag börja att gå runt mera och göra olika övningar, lyssna på musik och kanske hitta på en liten teater när jag pluggar med mina kompisar.
Källförteckning:
http://studietips.se/?page_id=72
http://studiekoll.se/kinestetisk_taktil.html
http://www.quicknet.se/home/q-112004/kinet.html
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)